Ett mål som skrivs ner i januari och sedan glöms bort leder sällan någonstans. Det som skiljer de mål som nås från de som rinner ut i sanden är ofta hur uppföljningen ser ut under resten av året.

Många lägger mycket energi på att formulera målet och betydligt mindre på vad som händer efteråt. Att arbeta med SMARTa mål ger en bra grund, eftersom ett mål som är specifikt, mätbart och tidsbestämt också går att följa upp. Men själva uppföljningen är en egen vana som behöver byggas, och den avgör ofta om motivationen håller i sig när vardagen tar över.

Bryt ner målet i delmål

Ett årsmål kan kännas avlägset. Den som vill springa en mil i december eller spara till en kontantinsats har lättare att hålla fokus om målet delas upp i mindre steg med egna tidpunkter. Delmålen fungerar som kontrollstationer längs vägen och ger något att glädjas åt långt innan slutmålet är nått.

Ett bra delmål är tillräckligt nära i tiden för att kännas konkret, ofta en månad eller ett kvartal bort. Det ska också gå att avgöra om det är uppnått eller inte, utan tolkningsutrymme.

Gör avstämningen till en rutin

En fast tid i veckan för avstämning gör uppföljningen till en vana snarare än något som sker när andan faller på. Det räcker ofta med tio minuter. Några enkla frågor kan styra samtalet med sig själv:

  • Vad har jag gjort den här veckan som för mig närmare målet?
  • Vad har hindrat mig?
  • Vad är nästa konkreta steg?

Att skriva ner svaren gör det lättare att se mönster över tid. En anteckningsbok, ett kalkylark eller en app fungerar lika bra, så länge det är enkelt att använda.

Mät det som går att påverka

Resultatmål, som en viss vikt eller ett visst sparbelopp, påverkas av mycket som ligger utanför ens kontroll. Därför kan det vara klokt att även följa upp beteenden, till exempel antal träningspass eller hur många gånger en fast summa har förts över till sparkontot. Sådana mått ger snabbare återkoppling och visar att arbetet pågår även när resultatet dröjer.

När målet behöver justeras

Ibland visar uppföljningen att målet var för högt satt, eller att förutsättningarna har ändrats. Då är det bättre att justera målet än att ge upp det helt. Ett ändrat mål är inget misslyckande, utan ett tecken på att uppföljningen fungerar som den ska.

Det omvända kan också gälla. Om ett delmål nås långt före planen kan nästa steg göras mer utmanande, så att målet fortsätter att kännas meningsfullt.

Hantera bakslag

Sjukdom, en stressig period på jobbet eller en dyr bilreparation kan få vem som helst ur kurs. Den vanligaste fällan är att se ett bakslag som ett bevis på att hela projektet är förlorat. En mer hjälpsam inställning är att notera vad som hände, ta upp arbetet vid nästa avstämning och fråga sig vad som kan göras annorlunda. Den som har planerat in en buffert i sina delmål, till exempel en vecka i varje kvartal utan krav, har lättare att komma tillbaka utan dåligt samvete.

Ett praktiskt knep är att boka in nästa års första avstämning redan nu, med en fråga om vad som fungerade bäst i uppföljningen. Det gör det lättare att ta med sig erfarenheterna när nya mål ska formuleras.